Välfärdsteknologi som stödtjänst till äldre hemmaboende/ Hyvinvointiteknologia kotona asuvien ikäihmisten tukipalveluna
Verksamhetsmodellen används för att kunna erbjuda äldre hemmaboende som ansökt om hemvård men som inte uppfyller kriterierna, en möjlighet att erbjudas klientcentrerade välfärdsteknologiska lösningar i form av stödtjänst, exempelvis läkemedelsrobot.
Oivalla ja ymmärrä
Väestön ikääntyminen ja sen myötä tapahtuva väestön ikärakenteen muutos on nousemassa yhteiskunnalliseksi ilmiöksi jo lähivuosina, se on myös pakottanut hyvinvointialueet etsimään uusia ratkaisukeinoja resurssien oikein kohdentamiseksi ja työn tehostamiseksi. Hyvinvointialueiden järjestämisvastuulla olevan kotihoidon näkökulmasta tämä tarkoittaa suurimman palvelunkäyttäjäryhmän lisääntymistä ja samaan aikaan työikäisen hoitohenkilökunnan saatavuuden vaikeutumista. Vakanssien tai henkilöstön lisääminen eivät voi olla ainoita vaihtoehtoja, koska samaan aikaan hoitoalalla kärsitään työvoimapulasta
Kansallinen tavoite on, että iäkäs ihminen pystyisi asumaan omassa kodissaan mahdollisimman pitkään. Kun henkilö tarvitsee hoivaa ja huolenpitoa, hänelle järjestetään palvelut joko kotiin tai kodinomaiseen ympäristöön. Pitkäaikaiseen hoitoon turvaudutaan vasta kun siihen on perustellut syyt, eikä kotihoito onnistu. Koska laitoshoitopaikkoja vähennetään, on kotihoitoa kehitettävä vastaamaan vanhusten tarpeita.
Sosiaali- ja terveysministeriön ja Suomen kuntaliiton Laatusuositus hyvän ikääntymisen turvaamiseksi ja palvelujen parantamiseksi 2020–2023: Tavoitteena ikäystävällinen Suomi julkaisun tavoitteena on mahdollistaa hyvä ikääntyminen sekä laadukkaat ja vaikuttavat palvelut niitä tarvitseville iäkkäille henkilöille. Laatusuositus tukee ikääntyneen väestön toimintakyvyn tukemista ja iäkkäiden sosiaali- ja terveyspalveluista annetun lain (vanhuspalvelulaki 980/2012) toimeenpanoa ja siihen liittyviä uudistuksia ja linjauksia. Laatusuosituksen tavoitteena on mahdollistaa hyvä ikääntyminen sekä laadukkaat ja vaikuttavat palvelut.Tarkoituksena on tarjota mahdollisuus viettää täysipainoista elämää omassa kodissa ja antaa kunkin yksilöllistä tilannetta ja tarpeita vastaavaa tukea ja hoitoa. Iäkkäiden palveluissa teknologiaa voidaan hyödyntää osana asiakkaiden omahoitoa, omaishoitajien tukea sekä henkilös-tön työtehtäviä. Pohjanmaan hyvinvointialue on ottanut digitaaliset palvelut osaksi ikääntyneiden hoitoa ja hyvinvointia.
____________________________________________________________________________________________________
Befolkningens åldrande och den därav följande förändringen av befolkningens åldersstruktur blir ett samhällsfenomen under de närmaste åren, vilket också har tvingat välfärdsregionerna att söka efter nya sätt att fördela resurser och förbättra effektiviteten. För hemvården, som är välfärdsregionernas ansvarsområde, innebär detta en ökning av den största gruppen av tjänsteanvändare och samtidigt en minskning av tillgången på vårdpersonal i arbetsför ålder. Att öka antalet tjänster eller personal kan inte vara det enda alternativet, eftersom vårdsektorn samtidigt lider av brist på arbetskraft. Resursbristen är en stor utmaning som tvingar Finlands Välfärdsområden till att skapa nya sätt att arbeta för kunna fördela befintliga resurser på ett jämlikt och fördelaktigt sätt.
Det nationella målet är att äldre människor ska kunna bo i sitt eget hem så länge som möjligt. När en person behöver vård och stöd tillhandahålls tjänsterna antingen i hemmet eller i en hemliknande miljö. Långtidsvård används endast när det finns goda skäl för det och hemvård inte är ett alternativ. I takt med att institutionella vårdplatser minskar måste hemvården utvecklas för att tillgodose de äldres behov.
Social- och hälsovårdsministeriets samt Kommunförbundets kvalitetsrekommendation för att trygga ett gott åldrande och förbättra tjänsterna 2020-2023: Mot ett åldersvänligt Finland syftar till att möjliggöra ett gott åldrande och tillhandahålla högkvalitativa och effektiva tjänster för behövande äldre personer. Rekommendationen stöder genomförandet av lagen om social- och hälsovårdstjänster för äldre (lagen om tjänster för äldre 980/2012) samt reformer och politikområden i anslutning till den. Syftet med kvalitetsrekommendationen är att möjliggöra ett gott åldrande och högkvalitativa och effektiva tjänster. Målet är att göra det möjligt för människor att leva ett fullvärdigt liv i sitt eget hem och att ge stöd och vård som är lämpligt med tanke på deras individuella situation och behov. Teknik kan användas inom äldreomsorgen som en del av klienternas egenvård, stöd till vårdgivare och personalens arbete. Österbottens välfärdsområde har integrerat digitala tjänster i vården och omsorgen om äldre personer.
Hankesuunnitelman mukaisesti rekrytoitiin hankepäällikkö sekä hanketyöntekijät. Tiimi aloitti kartoittamaan toiminnasta nousseita haasteita sekä tarpeita millä hyvinvointiteknologisilla ratkaisuilla voidaan vapauttaa resursseja ja kehittää toimintaa.
Tärkeää on vuorovaikutuksellinen viestintä hankkeen kohderyhmien kanssa, ikääntyneitä voidaan tavoittaa vanhusneuvoston kautta ja kotihoidon henkilöstöä esimerkiksi yhteisten virtuaalikahvien merkeissä. Viestintä on tärkeä osa hanketta, ja sen on tarkoitus seurata hankkeen mukana koko hankkeen ajan.
____________________________________________________________________________________________________
I enlighet med projektplanen rekryteras en projektledare samt projektarbetare. Teamet börjar med att kartlägga verksamhetens behov samt utmaningar till vilka teknologiska lösningar kunde frigöra resurser samt utveckla verksamheten.
Interaktiv kommunikation med projektets målgrupper är viktig, äldre personer kan nås genom äldrerådet och hemvårdspersonal genom t.ex. gemensamma virtuella kaffestunder. Kommunikation är en viktig del av projektet och förväntas följa projektet under hela dess livscykel.
Lisätätään ikääntyneiden digiosaamista ja sen käyttöätoimintakyvyn, terveyden ja hyvinvoinnin edistämisessä.
Luodaan toimintamalli teknologisten ratkaisujen hyödyntämiseksi kotona asuville, joille ei ole myönnetty kotihoidon palveluja.
- Pidemmän aikavälin vaikutuksia ovat ikääntyneiden raskaampien palvelujen tarpeen siirtyminen, sillä kotona on mahdollista asua pidempään teknologisten apuvälineiden avulla.
- Kotihoidon resurssien oikean kohdentumisen ansiosta työn kuormitus tasoittuuja resurssit riittävät paremmin.
Toimenpiteet:
- Luodaan toimintamalli, jonka avulla tuetaan kohderyhmän digiosaamista ja tarkoituksenmukaisten digivälineiden käyttöä osanatoimintakyvyn, terveyden ja hyvinvoinnin edistämistä ja asiakkaan omahoitoa.
- Pilotoidaan asiakaslähtöisesti hyvinvointiteknologiaaesim. sensoriteknologiaaasiakkaan hyvinvoinnin ja kotona asumisen turvallisuuden edistämiseksi asiakaslähtöisesti. Pilotissa käytettävistäteknologiaratkaisuista tehdään erillisia sopimuksia toimijoiden kanssa hankkeen ajaksi. Mahdollisuus kokeilla jo hyväksi havaittuja käytänteitä koko Pohjanmaan alueella, kuten esim. Alvar palvelu.
____________________________________________________________________________________________________
Projektet strävar efter att förbättra äldre personers digitala kompetens och dess användning för att främja funktionsförmåga, hälsa och välbefinnande.
Utformningoch implementering av en verksamhetsmodell för ett klientorienterat utnyttjande av teknologiska lösningar för hemmaboende som inte beviljats hemvårdstjänster.
- Effekten på längre sikt kommer att bli en förändring av behovet av tyngre tjänster för äldre människor, eftersom det blir möjligt att bo hemma längre med hjälp av tekniska hjälpmedel.
- Rätt fördelning av hemvårdsresurser kommer att bidra till att balansera arbetsbelastningen och förbättra resursernas tillräcklighet.
Åtgärder:
- Skapa en modell för att stödja målgruppens digitala kompetens och användningen av lämpliga digitala verktyg som en del av främjandet av funktionsförmåga, hälsa och välbefinnande samt egenvård.
- Pilotering av klientorienterad välfärdsteknik, t.ex. sensorteknik, för att främja klientens välbefinnande och säkerhet i hemmet på ett klientorienterat sätt. De tekniska lösningar som ska användas i pilotprojektet kommer att omfattas av separata avtal med aktörerna under projektets löptid. Möjlighet att testa redan beprövad praxis i hela Österbotten, t.ex. Alvar-tjänsten.
Hyvinvointiteknologian käytänteiden toimivuutta voidaan arvioida seuraamalla kuinka paljon teknologiaa on käytössä pilotin aikana verrattuna aikaisempaan. Hyvinvointiteknologian käyttöönottoaikääntyneiden kotona asumisen tueksi arvioidaanasiakkailta saadulla palautteella. Asiakkailta kysytään heidän subjektiivisia kokemuksia teknologian käytöstä. Toimintakykyä parantavien/ylläpitävien välineiden käytössä voidaan käyttää toimintakyvyn mittareita tarvittaessa. Kyselyt tehdään pilotin alussa ja lopussa. Seurantaan ja arviointiin otetaan mukaan vanhusneuvostot, kolmannen sektorin toimijat sekä asiakasraadit.
____________________________________________________________________________________________________
Hur bra de välfärdsteknologiska insatserna fungerar kan utvärderas genom att notera hur mycket teknologi som används under pilotprojektetjämfört med tidigare. Införandet av välfärdsteknologi för att stödaboende hemma för äldreutvärderas genom feedback från klienterna. Klienterna får berätta om sina subjektiva erfarenheter av användningen av teknologi. Vid utnyttjandeavverktyg för att förbättra/upprätthålla funktionsförmågan kan man vid behov användamätare som bedömer funktionsförmågan. Enkäterna genomförs i början och slutet av pilottestet. Äldreråden, tredje sektorns aktörer ochklientråden deltar i uppföljningenoch utvärderingen.
Kohderyhmänä asiakkaat, jotka ovat hakeneet kotihoitoa mutta jotka eivät täytä kotihoidon kriteereitä.
Hyvinvointialueella on tarpeen mukaisten tukipalveluiden puuttuessa ollut sopivia asiakkaita jo kotihoidon piirissä, joten hankkeessa on päätetty tehdä tiivistä yhteistyötä kotihoidon kanssa näiden asiakkaiden kartoittamiseksi ja löytämiseksi. Myös palveluohjauksen kanssa tehdään tiivistä yhteistyötä, jotta kotihoidon ulkopuolelle jäävät ikäihmiset pystytään ohjaamaan oikeanlaisiin teknologisten ratkaisujen piiriin.
____________________________________________________________________________________________________
En central målgrupp för projektets interventioner är hemmaboende äldre som ansökt om hemvårdstjänster,men som inte uppfyller kriterierna för hemvård.
Inom Välfärdsområdet har regelbunda hemvårdstjänster tidigare lättare beviljats på grund av att lämpliga stödtjänster saknats. Därmed befinner sig en del klienter som kunde höra till projektets målgrupp redan inom hemvården. Inom projektet fattades beslutet att ingå ett nära samarbete med hemvården för att bättre kunna kartlägga och hitta dessa klienter. Ett nära samarbete inleds även med servicehandledning för att direkt kunna styra personer utanför hemvården till en passande teknologisk lösning.
Kuvittele ja kokeile
Ett nära samarbete fördes med Kati-projektet i Österbottens Välfärdsområde fram tills Kati-projektets avslut.
I projektplanen nämns att genomförande av ett pilottest av välfärdsteknologi på ett klientorienterat sätt, t.ex. teknologi för att främja klientens välbefinnande och ett tryggt boende hemma. För de teknologiska lösningar som används i pilotprojekten upprättas separata avtal med aktörerna för den tid projektet pågår. Möjlighet att testa beprövad praxis i hela Österbotten, t.ex. Alvar-tjänsten.
En internstyrgrupp sammanställs för att kartlägga verksamhetens behov samt vilken teknologi som kan stöda verksamheten. Den internastyrgruppen är densamma för projektens alla delområden. Utöver detta skapades en arbetsgrupp för att planera utförande av piloteringar. Den internastryrgruppen består av bl.a. sektorchefer och projektanställda. Arbetsgruppen i sin tur består av representanter från organisationen, experter från yrkesskolor, högskolor och universitet i Österbotten.
I följande avsnitt kommer alla teknologier som piloterats inom projektet presenteras:
Alvar - virtuella gruppsessioner
- Äldre hemmaboende upplever ökade känslor av ensamhet och otrygghet. Alvar virtuella gruppsession föreslås piloteras för att motverka känslor av exklusion, skapa känsla av sammanhang, trygghet, aktivering och aktivitet för att förbättra välmående och trygghetskänslan hos äldre i Österbotten. Alvar - virtuella gruppsessioner föreslås minska behovet av fysisk hemvård eller att behovet av fysiskt hemvård skjuts på, ifall känslor av ensamhet och otrygghet minskar. Dessutom kan virtuella gruppsessionen bidra till ett enhetlig serviceutbud i hela välfärdsområdet. Klienter som beviljats Alvar - gruppsessioner, kan delta i sessionerna oavsett plats.
Medimi - kommer senare
Menumat - kommer senare
Elektroniska lås - kommer senare
Alvar - virtuella gruppsessioner
- För deltagande behövs att klienten uppger känslor av bl.a ensamhet och otrygghet samt att de enligt maplebaserad klientsegmentering bedöms motsvarar Maple 1-2. Inom välfärdsområdet har tidigare tillsynsbesök och hemvård beviljats pga. det saknats lämpliga stödtjänster. Det konstaterades att bland befintliga hemvårdsklienter, kunde finnas lämpliga deltagare som uppfyller projektets kriterier för Alvar - gruppsessioner.
Alvar - virtuella gruppsessioner
- Piloteringen planeras starta hösten 2022 och pågå fram till slutet av året 2022.
- Kartläggning av möjliga deltagare sker m.hj.a. hemvården. Projektarbetare och Alvar teknisk stödperson sköter i huvudsak den tekniska supporten samt att sändningarna sköts från Alvar-enheten i Vasa.
Alvar - virtuella gruppsessioner
-Målet med piloteringen är att utvidga och implementera Alvar - gruppsessioner i verksamheten.