Laatuperustainen työhönvalmennus/Pietarsaaren seutu

Laatuperustainen työhönvalmennus osaksi työkyvyn tuen palveluja ja osaksi kunnan työllistymistä edistäviä vapaaehtoisia palveluja

Toimintaympäristö

Sysselsättning med stöd enligt kvalitetskriterier

Jakobstadsnejdens arbetsförmågeprojekt är kommunalt administrerad och arbetstränarna är anställda av kommunen. Projektet har haft två målsättningar inom metoder med sysselsättning med stöd; dels att pilotera arbetsmetoden IPS till en del av de servicealternativ som kan erbjudas välfärdsområdets klienter som styrts till servicehelheten stöd för arbetsförmåga; dels att utvärdera om IPS som metod kunde tillämpas även inom kommunal sysselsättningsfrämjande verksamhet.

Österbottens Välfärdsområde startade sin verksamhet 1.1.2022. Samarbetet med välfärdsområdet har framskridit långsammare än förväntat. De avtalade möten där man skulle behandla projektets verksamhet och vem tar över ansvaret för verksamhete, där inräknat arbetsträning enligt kvalitetskriterier, har blivit inhiberade upprepade gånger. Samarbetet kring etablering av servicehelheten stöd för arbetsförmåga framskrider, och in i servicehelheten räknas även arbetsträning enligt kvalitetskriterier. Det går dock inte i nuvarande stund att skapa någon som helst modell för metoden inom välfärdsområdet.

I och med kommande lagändringar som träder i kraft 1.1.2023 behöver kommuner utveckla sina sysselsättningsfrämjande tjänster. I Jakobstadsnejden har sysselsättningsärenden organiserats genom kommunal centralförvaltning, och alla kommuner har själva ansvarat för platser för rehabiliterande arbetsverksamhet. Vid årsskiftet överförs organiseringsansvaret av rehabiliterande arbetsverksamhet på välfärdsområdet. Kommunerna har möjlighet att fortsätta erbjuda rehabiliterande arbetsverksamhet. I och med att ansvaret för sysselsättning behålls hos kommuner har kommunerna behov av att utveckla ytterligare frivillig sysselsättningsfrämjande service.

Projektet har lagt fram en modell för kommande kommunal sysselsättningsfrämjande service. Modellen bygger på antagandet att kommunerna bibehåller möjligheten att anställa med lönesubvention. En del av modellens element finns redan i kommunerna, men under hösten 2022 utvärderas alla element och kommunerna tar ställning om de borde ytterligare utvecklas och etableras. Kommunernas servicestruktur ser lite olika ut; Jakobstad har bolagiserat fastighetsskötsel och kosthållning, medan de mindre omkringliggande kommunerna själva ansvarar för de tjänsterna.

Olika typer av verksamhetsformer kunde vara bland annat:

  • rekrytera arbetstagare till kommunernas lönesubventionsplatser
  • skapa arbetstillfällen i kommunal regi, söka efter lämpliga uppgifter på basis av intervjun och den arbetssökandes kompetens och intressen
  • erbjuda hjälp i arbetssökning åt de som är anställda på lönesubvention
  • öka arbetstagarnas kompetens genom läroavtal, samt samarbete kring erkännande av kunnande och identifierandet av lärmiljöer för individer som är exempelvis på arbetsprövning eller på rehabiliterande arbetsverksamhet (VALO-handledning)
  • aktivt samarbete med arbetsgivare för att kartlägga arbetstillfällen och skapa nya arbetstillfällen, samt fungera som kontaktperson för smidig övergång från en anställning till ett annat
  • överföring av arbetskraft till samarbetsföretag, dvs. kommunen anställer men placerar arbetstagaren med målsättning att företaget senare anställer arbetstagaren själv

Målsättningen är att det skulle byggas upp en klar stig från sysselsättningsfrämjande verksamhet (rehabiliterande arbetsverksamhet) via arbetsprövning till anställning med lönesubvention i kommunal regi. Under anställningen har den anställda regelbunden kontakt med sin handledare/arbetstränare, som hjälper arbetstagaren att hitta nästa arbetsplats. Målsättningen med den individuella handledningen är mer hållbar sysselsättning, så att individen inte igen blir långtidsarbetslös.

I modellen lyfts fram olika roller och kompetenser som behövs för helheten; individhandledning, arbetsträning, arbetslivsspecialist, samt kompetenskoordinering. För att få maximal effekt av servicen behöver alla delar specifieras och processerna utarbetas för att möjliggöra etablerandet av en fungerande helhet. Alla rollerna har sin funktion; utan ordentligt grundarbete (individhandledning) är risken större att man inte hittar rätt framtida arbetsplats. Arbetslisvspecialisten bygger broar till näringslivet och genom sitt nätverkande optimerar att rätt arbetstagare hittar rätt arbetsuppgift. Kompetenskoordinatorns målsättning är att arbeta för att det vid kommunal anställning alltid kartläggs möjlighet att genom läroavtal höja arbetstagarens kompetens och behörighet. Till kompetenskoordinatorns uppgifter hör även att utarbeta mer systematisk utnyttjande av yrkesprov under arbetsprövning. Målsättningen är att med alla tillgängliga metoder (läroavtal, yrkesprov, erkännande av kunnande) oavsett om individen har en löneanställning eller är i sysselsättningsfrämjande åtgärder öka kompetens för att främja möjligheterna till säkrare och mer ihålliga arbetskarriärer. 

Eftersom Välfärdsområdet tar över ansvaret för rehabiliterande arbetsverksamhet från år 2023 ges inte mycket utrymme åt utvecklandet av rehabiliterande arbetsverksamhet i den presenterade modellen. Behov för utveckling finns dock, bland annat gällande den handledning som klienter skulle behöva då de är på rehabiliterande arbetsverksamhet i föreningar eller 3.sektorn, samt utveckling av studiemotsvarande verkstadsverksamhet (opinnollistaminen). Kommuner som organisationer räknas höra till de som har ett samhälleligt ansvar att i sina verksamhetsformer inkludera personer i rehabiliterande arbetsverksamhet i större grad än andra aktörer. Det saknas dock strategiska riktlinjer för hur detta förverkligas, och många gånger hindrar brådskan i det dagliga arbetet från att ta emot personer i rehabiliterande arbete. Det finns ändå goda möjligheter att genom modifiering av arbetsuppgifter och i samarbete med facilitator skapa arbetstillfällen i kommunal regi i större grad än i dagsläge. Då detta kombineras med individuell handledning optimeras arbetets rehabiliterande verkan och målsättningen borde vara att kunna erbjuda anställning med lönesubvention, samtidigt som handledaren målmedvetet arbetar mot att få arbetstagaren en anställning på öppna arbetsmarknaden. I och med ansvarsöverföringen 2023 är det dock oklart i hur stor grad kommunerna har intresse att fortsätta strategiarbetet kring en mer systematisk servicestig från rehabiliterande arbetsverksamhet till anställning.

Stor vikt läggs på företagssamarbete. De hållbara arbetstillfällena finns i näringslivet. I regi för kommunal sysselsättningsfrämjande verksamhet föreslås att samarbetsföretag erbjuds en monetär ersättning då de anställer en person med lönesubvention. Ersättningen ersätter den tid som företagets anställd behöver lägga ut på mer handledning och stöd, utöver sedvanlig introduktion i nya arbetsupggifter. Mer om modellen under rubriken työllisyysavustus.

Den kommunala sysselsättningsfrämjande verksamheten skall genomsyras av aktivt, individuellt stöd åt klienterna. I responsen projektet samlat in från klienterna lyfts det fram att nuvarande servicestruktur inte förmår erbjuda tillräckligt med stöd. Den kommunala sysselsättningsfrämjande verksamheten skall medvetet styras till att kunna erbjuda träffar tillräckligt frekvent. Det innebär att en handledares klientmängd måste vara begränsad. Klientmöten skall hållas regelbundet och tillräckligt frekvent för att det skall kunna uppstå en relation med tillit och förtroende. Arbetsgreppet bör vara lösningsfokuserat, styrkecentrerat, och framför allt klientcentrerat. Användning av mätare är en naturlig del av arbetet, både för att samla data för utveckling av själva servicen, samt för att öka klientdelaktigheten. Mätare som föreslås är Förmågaren, samt ORS (outcome rating scale) och SRS (session rating scale).

Som stöd för utvecklande av den kommunala sysselsättningsfrämjande verksamheten föreslås följande utbildningsalternativ:

  • specialyrkesexamen i rehabiliterings-, stöd- och handledningstjänster (180 kp, läroavtal) 
  • Styrkecirkel-metod ® (identifiering av styrkor)       
    • Karaktärsstyrkor, värderingar, intressen, färdigheter, kunnande, begåvningar, resurser
  • Arbetsförmågekoordinator (10 kp, Kuntoutussäätiö)
  • Lösningsfokuserad korttidsterapi (ca 40 kp)
  • Kortkurser via INTO
  • IPS
  • Ratko (työn muokkauksen ratko-menetelmä, Vamlas, 1 dag)

Koordineringen till kommunala sysselsättnignsfrämjande tjänster behöver utvärderas och profileras. Åt vem är servicen tänkt specifikt, och hur skall styrningen till servicen ske? Vilka klienter skall styras till kommunal service, och vilka styrs till TE-byråns arbetsträning? Utvecklingen av servicen kräver en långsiktig strategi för att etableras. Det behövs ett långsiktigt arbete kring värdediskussion både inom servicen men även ut i nätverken samt lobbandet av förändrad arbetskultur för att beakta mångfald i arbetstagare. Att bygga nätverk till näringslivet tar tid. Målsättningen med kommunala sysselsättningsfrämjande verksamhetens företagssamarbete är att skapa solidariskt och reciprokt samarbete som båda parterna kan dra nytta av. Samarbete och synergier med andra som erbjuder arbetsträningstjänster i nejden borde ses som en del av nätverksarbetet, och alla arbetstränare, oavsett i vilken organisation man är placerad, borde utvecklas till ett samarbetsnätverk.

 

TYÖLLISYYSAVUSTUS

 

Pietarsaaren seudun työkykyhanke lähtenee pilotoimaan tuetun työllistymisen menetelmien sisään mallia vapaaehtoisten kunnallisten työllisyyspalvelujen tueksi. Pietarsaaren työkykyhanke on kunnan hallinnoima, ja hankesuunnitelmaan on kirjattu tuetun työllistämisen alle tarjolla olevien palveluiden kehittäminen sekä käytettävissä olevien resurssien kehittäminen. Organisointivastuun siirtyessä hyvinvointialueelle kuntouttavan työtoiminnan osalta täytyy Pietarsaaren seudun lähteä kehittämään vapaaehtoista työllistymistä edistävää palvelua ja uutta toimenkuvaa niille kuntien työllisyystoimijoille, jotka eivät ole siirtymässä hyvinvointialueen työntekijöiksi. Nyt suunnitteilla oleva pilotti olisi nimenomaan kunnallisen työllisyyspalvelujen pilotointia ja yhteistyöyritysten kokemusten keräämistä palvelusta. Vastaavaa kokeilua on toteutettu Kokkolassa kuntakokeilun puitteissa.

 

Hankkeen pilotissa työllisyysavustusta tarjotaan määräajaksi yrityksille ja yhdistyksille jotka ovat palkkaamassa hankkeen asiakkaan, eli pitkäaikaistyöttömän tai osatyökykyisen työttömän, jolla on mahdollisuus palkkatukeen. Avustuksella korvataan sitä työaikaa minkä työnantaja laittaa henkilön tukemiseen ja ohjaukseen tavanomaisen perehdyttämisen päälle. Työhönvalmentaja tekee työsopimuksen voimassaoloajan tiivistä yhteistyötä työpaikan kanssa. Palkkatuella työllistetystä korvattaisiin yritykselle tai yhdistykselle 400 €/ kk joulukuu 2022 loppuun asti. Ehtona on työllistää työtön työnhakija yli 80 prosentin työajalla. Työllisyysavustuspilottiin mukaan lähteville yrityksille laaditaan tarkempi kuvaus millaista tukea he tarjoavat uudelle työntekijälle, ja he myös sitoutuvat arvioimaan maksettua korvausta suhteessa tarjottuun tukeen ja miten se vaikuttaa yrityksen mielenkiintoon palkata pitkäaikaistyötön. Tuen muoto riippuu asiakkaan tilanteesta; toiselle se on tarkempaa ja pidempiaikaista perehdytystä työtehtäviin, toiselle painopiste on sosiaalisiin tilanteisiin mukaan auttaminen. Työnantaja käy säännöllisesti "kolmikantakeskusteluja" palkatun henkilön ja työhönvalmentajan kanssa, ja työhönvalmentaja arvioi löytyykö kyseisestä yrityksestä kestävä työllisyysratkaisu asiakkaalle, vai onko tarvetta täsmätä työkykyä johonkin toiseen uuteen työpaikkaan.

 

Pilottia lähdetään tarjoamaan niihin yrityksiin, mihin sen hetkisillä asiakkailla on kiinnostusta ja mihin olisi mahdollista työllistyä. Pilottia tullaan myös tarjoamaan kaupungin omistamille yhtiöille. Pilotin toteutuminen on riippuvainen siitä, onko yrityksillä kiinnostusta lähteä siihen mukaan.

 

Nyt tukea tarjotaan hankkeen rahoittamana vuoden loppuun asti. Jos pilotista saadut palautteet ovat rohkaisevia, tullaan tuki jatkossa sitomaan 8 kk työsopimukseen yli 80 % työajalla, jolloin raukeaisi kotikunnan velvoite työmarkkinaosuuden maksuosuudesta. Tavoitteena on kuitenkin kestävä työllisyys ja tätä edesauttaa jatkuva yhteistyö työhönvalmentajaan. Työhönvalmennus nähdäänkin olennaisena elementtinä kunnan jatkossa tarjoamissa työllistämispalveluissa.